Ja, då kan man ju undra hur det gick...
Nä, jag gick inte vidare!
I ärlighetens namn var det helt okej och jag tycker inte själv att jag skulle ha gått vidare. Jag hade varken motivation eller hörde hemma i tävlingen.
Det var inte så himla roligt att laga själva maten under dåliga förhållanden (en sketen kokplatta, anyone??) med givna (och undermåliga) ingredienser och på tid.
Dessutom var de deltagare som var där, näst intill alla utom mig, där på blodigt allvar.
Det var inte jag!
Jag var istället där för att ha kul, för att utmana mig själv och för att vara med om en upplevelse utom det vanliga. Och jag fick allt det! Gud så roligt vi hade, alla deltagare tillsammans.
Here's the thing: jag älskar att laga mat, men det får gärna ta tid och jag vill gärna göra lite research i kokböcker och på nätet. Jag tar gärna en grund-idé från ett recept, och tar bort och lägger till ingredienser som jag vill. Och eftersom både jag och de flesta runt mig tycker att jag är duktig på att laga mat, så kändes det helt rätt att söka till Mästerkocken. Och efter två långa auditionrundor så gick jag vidare.
I slutänden så blev jag en av de trettio bästa av de nästan 3000 personer som de tre kockarna valde ut.
Det är coolt!
Men matlagning? Nja, det vet jag inte om det var så mycket av. Det var TV först och främst, och maten - ja, det var bara ämnet de hade valt som ursäkt för att kunna producera programmet.
Nu är min TV karrär alltså över. Det känns lite tomt. Fast nu behöver jag ju inte vara nervös varje onsdag. That's a good thing!
:) // Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar