söndag 30 januari 2011

Paj på pinne - pie pops

Jänkarna har dille på att skruva till saker.
Eller vad säger ni om detta?

Paj på en pinne.










Bild lånad från http://www.bakerella.com/




...jag är inte helt säker på att svenskarna är redo för detta.

Det känns lite vrickat att äta en kall sylt-paj på en pinne, om jag skall vara ärlig.

Men vem vet, det kanske är gott? Nja, jag kan tänka på trettioåtta olika grejer som kan vara godare på pinne, än detta.
Vet inte varför, men det känns inte som någon stor hit.

Paj - ja!
Paj på pinne - nej!

:) // Ann

Beroende av: Rosendahls oljekaraff

Rosendahl är en av mina absoluta favoritproducenter när det gäller köksprodukter, och den här oljekaraffen förtjänar ett specifikt omnämnande.
Vi fick den i julklapp för en herrans massa år sedan. Tusen tack kära svägerska Anne!
Den är fullständigt oumbärlig för mig och jag har alltid rapsolja i den och den står alltid brevid spisen. Jag använder den varje dag.
Oljan rinner kontrollerat ut ur pipen, och de få droppar som finns kvar på pipen rinner genialt tillbaka i flaskan utan att ens röra vid flaskan. 
Sen är den jättesnygg också!
Rosendahl Copenhagen - Grand Cru Set Karaff och Oljeskänkpropp: 329 kr på Royal Design, men jag skulle lätt betala det tredubbla för den!














Bild lånad från http://www.royaldesign.se/







:) // Ann

Chokladfrosting - hur man spritsar rätt och hur man spritsar ...fel.

Det kanske inte är så många av er som tror att det är svårt?
Men det ÄR faktiskt ganska svårt att spritsa både snyggt och konsekvent.
Här får ni se något som får illustrera vad jag menar.

Detta är ett ett exempel på snyggt spritsad chokladfrosting:








Bild lånad från okänd. Om någon känner igen varifrån den kommer, kontakta mig genast så att jag kan lägga in det.






Detta är ett exempel på ...kanske inte fullt lika fint spritsad chokladfrosting:










Bild lånad från http://www.ivybakery.com/






Man måste vara försiktig när man spritsar chokladfrosting. Speciellt om man väljer att spritsa med rund tipp.

Det kan lätt se ut som ...ja, eller ....ja.... jag vet inte hur jag skall säga det, men något som man - om man har otur - kan trampa i på en gräsmatta eller väggren. Något som luktar väldigt illa och som någon borde ha plockat upp.
I en svart liten plastpåse...


:) // Ann

Över-kanten-kakor, gulligt va?

Tänk att bjuda in till tjejträff en snöig eftermiddag och när gästerna kommer så ställer du fram detta:












Bilder lånade från http://www.chiccookiekits.blogspot.com/








De kallas "over the rim cookies", eller "över-kanten-kakor".

Ja, det är ju fullständigt onödigt och mycket jobb för lite utdelning, men det måste man ibland ignorera för att det är så mästerligt gulligt.

Jag hade blivit såååå imponerad om jag hade blivit bjuden på detta hemma hos en vän.

Man behöver ju egentligen inte ens dekorera dem. Det är själva grejen som gör kakan.






















:) // Ann

Äppelcupcakes - riktigt smart gjort!

Kolla!!















Bild lånad från karascupcakes.blogspot.com





Dessa cupcakes träffade mig mitt i solar plexus när jag såg dem för första gången.
Helt galet fina och roliga!
Tjejen som gjort dem är i mitt tycke - ett geni.

Jag MÅSTE pröva att göra dessa. Inom kort tid. Skall beställa ljusgrönt sanding sugar först.

Tänk att göra dem med äppelsmak?? Hur coolt hade inte det varit?

:) // Ann

lördag 29 januari 2011

Gorgonzola, Roquefort och Saint Agur - världens godast ostar?

Brie Meaux, Parmesan Reggiano, Boursin, Mozarella (buffel), Gorgonzola, Roquefort och Saint Agur är några av mina favoritostar. Bara namnen är som musik i mina öron.
Ju starkare och ju mognare desto bättre.

Ja, svensk ost går ju inte av för hackor heller: lagrad Prästost, Brännvinsost, XO, lagrad Herrgård.

I Norge gör de två ostar de är stolta över; Tines brunost och Jarlsberg ("osten där smaken sitter i hålen"...!??! Bra reklam - not!!)

Brunost är ju hård getost, och det är jättegott. Smakar som en blandning mellan messmör och chévre som man hyvlar som en vanlig ost.
Smaskens. Den kommer från Tine (motsvarigheten till Arla) och heter Gudbrandsdalsost och den finns ju in nästan varenda svensk butik.
Köp den, den är fullsmockad med järn och protein, och den är jättegod.










bild lånad från matvareguiden.no







Grevé och Jarlsberg däremot är inte gott. I mitt tycke alltså. Min man gillar båda två, men jag är ledsen - de serveras inte här hemma. Smakar som gamla blöta fötter. Usch! 

Hahahaha, jag förstår dock paradoxen... Jag äter en möglig fransk ost som verkligen luktar gamla strumpor, men jag äter inte en hederlig Grevé för att den smakar gamla fötter. Men så är det!

Ikväll blir det just en kräääämig Gorgon, en skarp Roquefort och en stor mjuk bit Saint Agur:














:) // Ann

Underbart på isen i Sigtuna

Åh, vilken fin dag vi hade idag!
Vi tog en tur ner på isen i Sigtuna. Mycket folk som åkte skridskor på de plogade spåren på isen. Det fanns också många is-vindsurfing- ....eh, ja, vad kallar man dem? När man sätter skenor på vindsurfingbrädan?
Såna fanns det i alla fall många av. Och en snöskoter och några fyrhjulingar.
Och massor av människor som bara gick en promenad på strandpromenaden eller på isen.

Vi gick till Våfflan och tog en varm choklad med vispgrädde. Gott med något varmt i kylan. Fast ...det är klart. Våfflan borde verkligen göra riktig varm choklad. Med mjölk och kakao och socker.
Det vi fick var något vattnigt, brunt och med total avsaknad av choklad-smak. Det landade närmare té egentligen. Men det var varmt och sött. Så det funkade.
Och yngsta dottern var så nöjd så nöjd med sin stora klick vispgrädde!
















:) // Ann

Dekorerade kakor a la Ann. Del 2.

Hejsan allihop!

Sorry för att det inte blivit några inlägg på ett par dagar... Jag har migrän i ganska hög frekvens, så när jag är frånvarande en stund, så är det inte för att jag vill utan för att jag ...måste.

MEN - nu är jag tillbaka och måste visa er resultatet av mina ansträngningar i kategorin dekorerade kakor.
Våga vinn, liksom... och våga förlora också.

:)
Att göra dessa dekorerade kakor var en ögonöppnare på många sätt och vis.

1) Jag gillade inte att "flooda" eller "dränka" kakorna. Ingen anledning egentligen, förutom att det inte behövs. Kakor är goda som de är och behöver egentligen inte något lager av torkat socker för att bli bättre. Don't get me wrong! De som kan göra det snyggt och elegant, skall fortsätta. Det är häftigt. Men ingenting för mig.

2) Jag gillade skarpt att glasera kakorna med små ansikten eller motiv, typ stjärnorna med små ansikten.

3) Jag lärde mig att man måste ha små tippar att spritsa med när man spritsar små kakor. Det tänkte jag inte på. Big mistake! Därav avsaknaden av detaljer på kakorna...

4) Om man skall spritsa och dekorera kakor så är det fint att ha många olika färger. Mina gelefärger hade torkat in, så jag använde vanliga hushållsfärger = inte samma resultat. Framför allt är det bra att ha en väldigt mörk färg (svart) så att man kan göra små saker som pupiller eller konturer. Alternativt kommer jag nog att beställa en penna (ätbart tusch) nästa gång också.

5) Klart jag kommer att göra det igen! Då skall jag göra figurer, typ Hello Kitty eller något sånt.  














































:) // Ann

måndag 24 januari 2011

Tingeling cupcake

Små tjejer gillar Tingeling, och det gjorde min dotter också!







































Så jag gjorde dessa cupcakes åt henne och trodde att hon skulle bli superglad.
Och visst blev hon glad. För cupcaken, inte för Tingelingdekorationerna. 
Nej, de tittade hon på, log lite pliktskyldigt mot mig och högg in på cupcaken. 
"åh, mamma, de är jättegoda!!"

Tingeling var liksom ute, deklarerade hon. Tingeling var bättre för små barn.
Nu är det Hello Kitty som gäller!

Hon uppvisade inte ett spår av sentimentalitet över den lilla grönklädda älvan som varit med henne under en ganska lång stund. Pennfodral, T-shirts, klistermärken, filmer, sagor och allt annat som hon haft och älskat var blott ett minne nu. 

Tingeling ute - Hello Kitty inne.

Jösses.... de är stenhårda de där små.

Beställningen till min dotters födelsedagskalas (trädgårdskalaset som hon kallar det) blev följdaktligen Hello Kitty. Så det är bara att börja öva Geniet.

:) // Ann

söndag 23 januari 2011

Fotbollscupcake

Jag tycker att det är så himla roligt när tårtan, sötsaker och sånt speglar tillfället man firar och vem man firar.
Det är roligt att baka när man gör det personligt och funderar på vad den som tex. fyller år, skulle vilja ha, eller vad dennes intressen är. Det är också roligt att bjuda på, för folk blir alltid så glada när man gör något som de gillar.

Det är inte så svårt att komma på saker som min son gillar. Den här fotbollscupcaken var perfekt för honom.

  
















Nästa stora bak-utmaning blir hans födelsedagskalas. Då har han efterfrågat lasergame-cupcakes...
What?!
Du hörde rätt. Lasergamecupcakes.

Han skall få ha ett lasergame-kalas, och vill ha cupcakes i samma tema (mammas kille!!) och beskrev i detalj hur han hade tänkt sig laserstrålen som skulle stråla ut från frostingen.

Det står helt klart att barnen har blivit ....eh.... påverkade av mig....
Nu är det upp till mig att leverera! Det blir en tuff nöt att knäcka, men det skall nog gå bra.
Jag har faktiskt redan en idé om hur jag skall få till den där laserstrålen.

:) // Ann 

Lite kaviar?

...hehehehehe, kunde inte motstå att visa er. En bild från Östermalms Saluhall. 

Klicka på bilden så att den förstoras, och se om ni kan se vad som står på prislappen?

Min sons ögon höll på att tränga ur sina hålor när han såg detta. Han försökte säkert konvertera det till veckopengar i huvudet.

Det gick inte så bra.















:) // Ann

Östermalms Saluhall

Tog med mig familjen till Östermalms Saluhall igår.






















Egentligen är det bäst att gå där en fredagseftermiddag, då alla handlare har jobbat på högvarv för att få upp alla nyinkomna läckerheter och skyltar dem så att det inte går att motstå dem när man går förbi. 

MEN - för alla som har barn, så är det inte så svårt att förstå att man inte tar sig in till city-kärnan med familjen för att strosa runt lite, en fredagseftermiddag.
Nej, som alla förstår hade det varit näst intill mentalt självmord.
:)

Istället drog vi in en lördag runt lunchtid. Det var mycket folk, men det får man väl räkna med när man ger sig in i smeten. Sen kanske jag har blivit lite känslig nu när jag bor i lilla Sigtuna...?
Det är alltid mycket folk i Stockholm, var man än går. Kan inte fatta att jag orkade och tyckte att det var helt normalt förut...

Östermalms Saluhall är ju helt jäkla fantastisk. Det finns få ställen som har så bra råvaror. Kan man inte laga god mat med råvaror därifrån, då kan man ta mig sjutton inte laga mat alls.

Torsken som de säljer i vår lokala Coop-butik är säkert ...eh...färsk, men den är otroligt trist, brun/grå och tunn i filéerna. Kommer man in till Saluhallen så får du vita fasta bitar som formligen spritter av läckerhet och som kittlar både gom och fantasi.
















Köttet som de säljer i vår lokala ICA-butik är ljusrött, ofta felskuret, senigt och ohängt. I Saluhallen är köttet mörkrött, marmorerat, hängmörat, skuret helt riktigt och är alldeles mjukt när man trycker med tummen mot snittytan.





























Grönsakerna som de säljer i vår lokala Willy-butik är ...helt okej faktiskt. De har bra utbud. 
Men det kan inte jämföras med utbudet och kvaliteten som de har på grönsakerna i Saluhallen. Där är en tomat, en tomat. Djupt röd, aromatisk och levande. Där är en gurka en gurka. Mörkgrön, fast och aromatisk (vem visste att gurka luktade ...gurka?)
För att inte tala om alla grönsaker man knappt vet vad de heter. Men man vet att de skall se ut precis som de gör i Östermalms Saluhall, i alla fall.









































Ostar....mmmmm... jag är ett ostfreak. Allt som kommer ur en spene är gott. Speciellt om man tillför lite mögelkultur och glömmer bort dem i en kalkstensgrotta i några år...
















Jag uppmanar er alla att åka dit så fort ni bara kan, och så snart ni har fått lön!


:) // Ann 

Champagne & choklad på en onsdag

...vill ni ha ett bra tips? På en god champagne?
Palmer & co.
Jättegod!

Vi firade min TV-debut med några vänner när vi såg Sveriges Mästerkock på TV4 i onsdags och åt praliner och skålade i lite champagne.


































Ooops! Några bitar ser ut att fattas.... undrar var de tog vägen??


Var jag nervös då? Jo, klart att jag satt och gömde ansiktet i händerna och höll andan när det var min tur. Men det gick ju bra.
Ja alltså, man tycker ju alltid att rösten låter knäpp och så undrar man ju "ser jag verkligen ut sådär???"
Men tydligen så gör man ju det, så det är ju inte så mycket att orda om.


I det stora hela, så är jag väldigt glad och stolt.

Stolt för att jag vågade, och stolt för att jag klarade att gå vidare. 
Stolt för att jag klarade att ladda om från första dagen, och för att jag planerade allt och att det gick i lås.
Glad är jag för min man och mina barn lät mig få fripass så att jag kunde öva, ordna och sedemera också prestera - de ställde verkligen upp på ett sånt där sätt som man inte kan förstå, förrän det händer. 


Det är magiskt att vara med om och man får en sån där häftig skjuts, nästan som en osynlig hand som tar en om ryggen och för en framåt.
Så känns det när alla runt en hjälper en och tror på en.


Alla personer som ni och juryn fick se i programmet hade redan gått vidare i en audition dagen innan.

Då lagade jag thaimarinerad färsk tonfisk skuren i tunna skivor med rostade sesamfrön och en koriander- och mangodressing, som jag serverade allt på en bädd av tunna rättiksstavar, solrosskott och ruccola.

Men det filmades inte.
Den urvalsprocessen var det produktionsbolaget som stod för, de valde ut oss som skulle laga mat inför domarna dagen efter.


Sent på kvällen fick man reda på om man gått vidare eller inte, och då var det bara att ladda om till dagen efter och packa om ...allt. Nya ingredienser, utrustning (knivar, skärbrädor, kryddor, kastruller etc.). 


Bara så att ni förstår: produktionsbolaget bistod inte med någonting annat än serveringstallrikarna. Allt annat var man tvungen att ha med sig. Från minsta lilla saltkorn till alla de olika knivar, stavmixar, hushållsassistenter som man kunde tänkas behövas. Man var tvungen att tänka igenom varje steg i matlagningen för att ha med sig tillräcklig med utrustning. Vilket projekt.


Coolt att vara med. Sjukt högt tempo. Otroligt roligt.


Puh, det är betydligt lugnare och skönare att sitta i soffan och dricka lite skumpa.



:) // Ann

Pimp that snack!!

Hahahahahaha! Pimp that snack måste vara en av de roligaste grejer jag sett på länge.

Ta ett stycke galen människa, ett "snack" eller mellanmål (som i USA kan vara allt från en Snickers till en hamburgare) och en idé.
Sätt sedan idén i verket och laga en identisk kopia av mellanmålet, fast 10 gånger större.
Hahahahaha!

Dokumentera sedan hela tillvägagångssättet i bild och ord, avsluta med en bild på den färdiga produkten tillsammans med originalet, och lägg ut allt på en webbsida. 

Voilá, så får du www.pimpthatsnack.com

Folk är inte kloka, en del gör identiska förpackningar också.
Antingen har folk för mycket tid, som hinner göra sånt här - eller så har de ett enormt sinne för humor.
Eller kanske både och?!?

Här är några av de bästa, enligt mig.

McDonalds äppelpaj







Alla bilder lånade från http://www.pimpthatsnack.com/



















Reese´s peanut buttercup



























Twix































Fruktgelégodis































































Kaka - den här är sjukt bra och tokdetaljerad!






























Hmmm.... undrar vilket "snack" jag skulle kunna tänka mig att "pimpa"?
Har ni något förslag?

:) // Ann

fredag 21 januari 2011

Tips - sockerhjärtan

Detta är ett jättefint sätt att "pimpa" dina cupcakes eller tårtor. 
Spritsa med kristyr.
Vänta tills de har torkat (det kan ta flera timmar faktiskt) och dekorera!




























:) // Ann 

torsdag 20 januari 2011

Chokladcupcakes i tulipanformar

Här är några riktigt choklad-iga cupcakes.
Chokladbruna formar, chokladbotten, fylld med nutella och chokladfrosting med mörk choklad. Riktigt smaskens faktiskt.

Jag ville ha dem ganska okonventionella, och spritsade frostingen annorlunda och med en annan tip än de "vanliga" spritstipparna.

Blomman? Jo... den har jag gjort. Det är något jag behöver öva på.
:)










Nygräddade. Otroligt roligt att pröva nya formar!











Innan frosting...












Efter frosting!





Min enda negativa kommentar gällande dessa formar är att jag märkte att själva muffinsen blev ganska torr längst ner (säkert eftersom den är smalast där), men nu när jag vet det så kan jag ju säkert fixa det till nästa gång.

:) // Ann

Dekorerade kakor a la Ann. Del 1.

Nu skall jag pröva.
Att dekorera kakor.

Det är inte lätt, skall ni veta. Speciellt inte eftersom jag skall pröva att "dränka" dem. Det betyder att jag måste ha glasyr/kristyr i många olika färger och olika konsistenser. Först skall man spritsa en yttre linje runt kakan, som man senare häller glasyr/kristyr i och därmed dränker kakan. När allt har stelnat (minst ett dygn senare), så fortsätter man att spritsa motivet eller mönstret man vill ha. Sedan skall allt stelna i minst ett dygn till.

Det är inget snabbt projekt direkt, men jag hoppas att det är värt det!

Glasyren/kristyren får inte vara för tjock eller för tunn och inte för sockrig, och ... ja, ni fattar.
Man kan ju dekorera kakorna genom att "bara" spritsa det mönster man vill ha utan att dränka dem först, så jag skall pröva bägge sätten för att se vilket som är finast, enklast & godast.

Men först måste man börja med att baka några goda kavlade kakor, så det gjorde jag alldeles nyss.
De blev jättegoda.








Först vispade jag smör och socker ordentligt och efter det hade jag i en drös med ägg, äggulor, vaniljsocker och mjölk.














Jag vägde och siktade mjölet, saltet och bakpulvret ned i smör/äggblandningen. När man håller på att konvertera utländska recept så är en bra köksvåg oumbärlig!











Sen blandade jag i mjölblandningen och arbetade snabbt ihop degen.








Jag rullade sedan ut (man kan platta till den också) för att den skulle hinna sätta sig och svalna. Jag lindade in den i plastfolie (för att inte torka ut degen) och la den i kylen i 75 minuter. Minst en timme.










Sen kavlade jag ut degen på bakplåtspapper med pyttelite mjöl på kavel och degen.















Sen valde jag formar. Eftersom pepparkaksformarna låg närmast till hands så blev det stjärnor...









...och blommor.













Sen skjutsade jag in dem i ugnen! 180 grader i ca
6 - 8 minuter.










Färdiga! För idag, alltså.

















Så här ser alltså kakorna ut innan jag skall dekorera dem i morgon.

Spännande va?!

:) // Ann