söndag 23 januari 2011

Champagne & choklad på en onsdag

...vill ni ha ett bra tips? På en god champagne?
Palmer & co.
Jättegod!

Vi firade min TV-debut med några vänner när vi såg Sveriges Mästerkock på TV4 i onsdags och åt praliner och skålade i lite champagne.


































Ooops! Några bitar ser ut att fattas.... undrar var de tog vägen??


Var jag nervös då? Jo, klart att jag satt och gömde ansiktet i händerna och höll andan när det var min tur. Men det gick ju bra.
Ja alltså, man tycker ju alltid att rösten låter knäpp och så undrar man ju "ser jag verkligen ut sådär???"
Men tydligen så gör man ju det, så det är ju inte så mycket att orda om.


I det stora hela, så är jag väldigt glad och stolt.

Stolt för att jag vågade, och stolt för att jag klarade att gå vidare. 
Stolt för att jag klarade att ladda om från första dagen, och för att jag planerade allt och att det gick i lås.
Glad är jag för min man och mina barn lät mig få fripass så att jag kunde öva, ordna och sedemera också prestera - de ställde verkligen upp på ett sånt där sätt som man inte kan förstå, förrän det händer. 


Det är magiskt att vara med om och man får en sån där häftig skjuts, nästan som en osynlig hand som tar en om ryggen och för en framåt.
Så känns det när alla runt en hjälper en och tror på en.


Alla personer som ni och juryn fick se i programmet hade redan gått vidare i en audition dagen innan.

Då lagade jag thaimarinerad färsk tonfisk skuren i tunna skivor med rostade sesamfrön och en koriander- och mangodressing, som jag serverade allt på en bädd av tunna rättiksstavar, solrosskott och ruccola.

Men det filmades inte.
Den urvalsprocessen var det produktionsbolaget som stod för, de valde ut oss som skulle laga mat inför domarna dagen efter.


Sent på kvällen fick man reda på om man gått vidare eller inte, och då var det bara att ladda om till dagen efter och packa om ...allt. Nya ingredienser, utrustning (knivar, skärbrädor, kryddor, kastruller etc.). 


Bara så att ni förstår: produktionsbolaget bistod inte med någonting annat än serveringstallrikarna. Allt annat var man tvungen att ha med sig. Från minsta lilla saltkorn till alla de olika knivar, stavmixar, hushållsassistenter som man kunde tänkas behövas. Man var tvungen att tänka igenom varje steg i matlagningen för att ha med sig tillräcklig med utrustning. Vilket projekt.


Coolt att vara med. Sjukt högt tempo. Otroligt roligt.


Puh, det är betydligt lugnare och skönare att sitta i soffan och dricka lite skumpa.



:) // Ann

2 kommentarer: