måndag 12 september 2011

Recept - karamelliserade varma persikor, honung och kanel med vaniljglass















Ibland lagar man något som blir så gott att änglarna börjar sjunga inne i munnen. Det gjorde jag igår!

Jag hade tre mogna persikor hemma, som jag ville göra något gott av, till efterrätt. Och tillsammans med lite smör, citronsaft, honung och kanel så blev det så gott att - ja, ni måste bara pröva.

I USA har man något man kallar för "comfort food", och denna dessert passar in i den kategorien till 100 %.
Man mår helt enkelt lite bättre när man har ätit några tuggor.
Kanske är det kanelen?
Eller honungen?
Den mjuka varma persikan som har ett krispigt knäck-lager utanpå?
Eller är det den iskalla vaniljglassen blandat med det varma och gosiga?

Jag har ingen aning om vad det är som gör den så himla tilltalande, men denna snabbt ihopslängda dessert åker rakt in i mina receptgömmor - utan att passera "Gå".

Ingredienser:
  • 1 mogen persika (per person, jag hade tre stycken)
  • Citronsaft (några matskedar)
  • Socker (några matskedar)
  • Kanel (inte mycket, bara lite)
  • Honung (någon matsked, flytande)
  • Smör (två matskedar, att steka i)

Tvätta, torka och skiva upp persikorna i ca 1/2 cm tjocka skivor. Häll över citronsaften direkt på skärbrädan, så att persikoskivorna marineras några minuter.
Smält smör i en stekpanna och vänta till pannan är ordentligt het och lägg ner persikorna. Låt dem få en stekyta innan du vänder dem. Sänk värmen till medium. Strö över lite kanel (det behövs bara ett tunt lager för att ge fin balans) och socker.
Låt de varma persikoskivorna få en fin karamelliserad yta och rör runt i pannan med jämna mellanrum.
Persikoskivorna skall bli genomvarma, karamelliserade och mjuka (viktigt att de blir mjuka).
I slutet av stekningen så ringlar man över lite flytande honung.
Smaka av. Behövs mer socker för att balansera citronsyran? Häll på mer honung eller någon nypa socker. Fortsätt tills du är nöjd.
Servera med kall vaniljglass.

***

"Bon Apetit" i höstrusket, mina cupcake-vänner!

:) // Ann   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar