tisdag 13 mars 2012
Melodifestivalen 2012 - Loreen vs Danny.
Bild lånad från www.schlagerprofilerna.blogspot.com
Årets final var bättre än ...tja, någonsin. Uppladdningen var total, och efter ett par irriterande lågvattenmärken (del-finaler) som visade upp bananälskande och rumpskakande människor, så var startfältet i Globen år 2012, helt fantabulous!
Eller ah-mazing, som en av deltagarna så riktigt kommenterade.
:)
Bild lånad från www.schlagertunes.blogspot.com
Danny är en vansinnigt begåvad artist som hade varit hur stor som helst om han hade fötts i USA istället för lilla Sverige. Hmmm, Danny är alldeles för lik min brorsa till utseendet (jo) för att jag skall kunna ha någon form av crush på honom, men om man bortser ifrån det så gillar jag verkligen det han gör. Amazing är en awesome låt och de har skapat ett awesome och riktigt tungt framträdande.
Jag har sett Danny live, och jag skämtar inte. Han sjunger som en gud (tog inte en enda felton), ser grymt bra ut och rör sig som en mini-michaeljackson. Dessuton är han grymt charmig, bjuder på sig själv och tar sin publik med storm.
Jag hejade på Danny efter att jag såg hur han levererade i lördags.
Världsklass!
Bild lånad från www.carrosfmf.blogspot.com
Loreen är bara överjordisk.
Överjordiskt utseende, överjordisk röst och ja... jag har värsta girl-crushen på henne. Jag tyckte att hon skulle ha varit i Globen redan förra året (se förra årets inlägg under fliken "Melodifestivalen") och blev helt betagen av henne då också.
Nu levererade hon något galet bra igen med en låt som är så härligt suggestiv och modern och framträdandet går rakt in i hjärtat på de som ser det.
Jag stod upp i soffan och skrek som en galning under bådas framträdanden.
Jag hade några väninnor på middag och vi rockade loss ordentligt.
Barnen och Mannen var bortresta, så jag hade helgen helt för mig själv.
Inte så där jättetaskig tajming va?!
:)
För att göra en lång historia kort. Danny drog det kortare strået och Loreen vann.
Asgrymt! Jag tycker verkligen att båda var lika bra.
Men Danny var min personliga favorit.
Han blev naturligtvis grymt besviken och gick varken på efterfest eller var speciellt ödmjuk efteråt. Helt förståeligt. Tänk vilken urladdning, vilken besvikelse.
Tänk vad han har investerat.
Men Danny - du fick över hundratusen fler röster än vad vinnaren Eric Saade fick förra året.
Yepp.
Bara det borde ju vara en indikator på hur populär (hahahaha) du är hos det svenska folket som har tagit dig till sina hjärtan.
Summan av kardemumman: det är okej att vara besviken men ryck upp dig.
Jag röstade på dig 10 gånger (host, host... jag tänkte att mina barn säkert ville att jag skulle göra det...he he he), och det är farligt nära att det känns som om du inte uppskattar det = inte bra.
Var ödmjuk och ta emot folkets kärlek Danny.
Ryck upp dig.
Du levererade och vi tog emot en dunder-hit.
Punkt slut.
Finns det några människor ute i Europa med smak och klass så vinner Loreen hela Eurovision. Hon är så himla bra.
...men det är klart. Hennes främsta konkurrent är tydligen ett gäng lallande gamla tanter.
?
:) // Ann
Etiketter:
Melodifestivalen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar